Till Anton!

Kära söta, lilla rara Anton!.. Att ja to.m ´skriver ett blogginlägg för att förklara för dig, måste betyda en del saker. De e inte alla som får ett svar som ett blogg inlägg..

Jag är inte sur på dig, jag är sur på allt, å de behöver inte vara just på människor, utan bara allmänt lixom. Sen att vi inte pratar på samma sätt som vi gjorde förut, de va faktiskt 2 veckor sen sist vi pratade i telefon, gör att de e inte känns som att jag kan prata om de ja vill, med den jag litar mest på på denna jord. Jag vill lixom inte vara påträngande och skicka sms hela tiden å fråga om du vill prata, för om du vill, kommer du nog och frågar. Sen att jag kanske svarar surt när du svarar på ett sms betyder inte att ja e sur på dig, utan de kanske bara inte e rätt tillfälle eller så.
Jag vet att jag kan prata om allt och ingenting med dig, men jag kan ju inte begära att du lyssnar varje dag, och vill prata med mig så ofta, som jag känner för att prata. Sen då, när du kommer och frågar hur de är och jag inte orkar berätta, betyder inte de att ja inte slutat lita på dig eller något, utan att jag bara inte orkar prata om det just då.

Jag ber om ursäkt om jag vara snäsig  å elak mot dig..:/ ja har bara en tuff tid just nu..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0