Har nu gått i flera dagar och bara hoppats att de varit en mardröm, att du snart hör av dig, och säger att de är ett skämt, även om jag då hade blivit rasande, för de e inget kul skämt..
Men nej, du hör inte av dig, du låter mig bara stå här som ett fån, som inte kan göra ett skit..

Jag respekterar ditt beslut, de gör jag, men vafan, har jag inte rätt att få reda på hur länge du kännt detta, och massa annat?.. Tycker du de e skönt att ignorera mig hela tiden?..
Jag klarar inte av de, de gör jag inte, ja har mått så j'vla skit de senaste dagarna, tårarna har nu tagit slut, pallar inte gråta mer, men minnen finns fortfarande kvar..
jag har väll insett att jag måste gå vidare, utan dina svar...

De kanske är så att jag egenligen aldrig kände dig ordentligt, du kanske egentligen är en främling för mig..
Men jag vet iaf att jag älskade den person jag såg, coh om du nu inte är den person du visade mig, så är de väll bara att acceptera...

Jag vet iaf att de skulle vara så mkt lättare om du bara pratade med mig, och slutade undvika mina frågor... Ja vill vara din vän, men kan ej vara de om du inte pratar med mig, och får mig att förstå dig..

Sista sms:et ja skickar idag, till dig, kan de bli, om du inte svarar, för om du nu inte svarar på detta, så skiter jag totalt i dig,och försöker gå vidare, som om inget har hänt!!!....