Egentligen orkar jag inte skriva ett inlägg idag. Är för nere, ledsen och så, men känns som om ja måste göra det idag, annars blir de aldrig av!

Har suttit hela dagen framför datan, och jag vet inte, men jag tror de varken var bra eller dåligt att jag satt där. jag fick reda på saker jag borde insett för länge sedan...
Har suttit och kollat på musikvideos och så, gråtit och haft mig hela dagen. Rätt så skönt de också... Men de blev ännu värre senare...

Igårkväll/natt satt och i 3½ timme prata med Anton i telefon, och de var så jäkla underbart, till och början iaf. Vi pratade minnen, "rev upp" gamla minnen. Det kändes så skönt att prata med honom. Hade inte pratat med honom på evigheter... Jag blev så jävla glad inombords att prata med honom. Jag vet inte hur länge sen de var vi hade pratat, men iaf över ett halvår.
Strax efter 1 la  vi på och sov. Satt och snackade med honom ett tag idag på msn, och de va riktigt trevligt. Vi gick igenom gamla saker jag skrivit om honom och sådär. Jag vet inte, men jag önskar att de var då, nu så ja kunde visat de för honom, så han insåg vad de va han skulle fått om han ville försökt få de att funka.

Efter att han försvunnit från msn gick ja in på youtube och kolla massa klipp. Dem fick mig att tänka på de förflutna med Anton, och de var v'äldigt jobbigt. Stor anledning till att jag grät där tror jag!...

Sen för att inte vara tillråga på allt, som om ja inte gråtit tillräckligt idag, fick jag veta av killen jag varit kär i ett tag nu att

....... säger:
Om jag säger såhär, så kommer det aldrig bli något mellan oss...
......säger:
Du är inte direkt idealet jag letar efter...


Kul att få höra de lixom!....Men men, ja får väll överleva...
Jag har insett att jag har känslor på ett helt annat håll nu igen. Visserligen gillar jag ju "honoM" fortfarande även om han sa sådär, men nu e de lättare att försöka glömma!...

Detta är till dig, du som förändrade mitt liv för ungefär 2 år sen:

Lång tid har gått, ja vet inte varför.
Du förändrade helt mitt liv, och jag är evigt tacksam för det.
Om jag hade kunskapen, eller förmågan att spola tillbaka tiden, 1½ år, skulle jag göra de.
Då skulle jag berättat för dig vad jag kände för dig.
Jag vet inte om de e samma känsloir nu som då, men jag vet, att jag önskar att skruva tillbaka tiden.